Jag har inte vetat vad jag ska skriva och helt ärligt är jag inte riktigt säker än. Jag vet inte hur jag med ord ska få människor som själv inte har den här känslan att förstå. 

Förstå att en enda människas texter, musik och röst kan betyda så mycket.

För andra gången har jag nu sett Håkan Hellström uppträda, och känslan är så konstig, jag känner att jag mår dåligt samtidigt som jag mår så jävla bra!